Att leva livet utan motgångar, är som att inte ha en skugga när solen lyser på dig

-


-

-

som jag skrev förut så har en utav mina katter Gismo varit väldigt dålig, dom på djurkliniken i sandviken sa att de bara var urinvägsinfektion så han fick medicin mot de. men efter ett tag blev han ännu sämre och vi lära åka till gävle med honom, så där sa dom att han hade kristaller i urinet. så dom skrapa bort dom och han fick komma hem igen. så vi hoppades att han skulle bli bra igen, men de blev han inte. utan natten till fredag så var ju jag sjuk så vaknade flera gånger på natten och såg att han mådde dåligt, alltså verkligen jättedåligt. så på morgon åkte jag till skolan ävenfast mamma inte tyckte att jag skulle och hon åkte till kliniken med Gismo. sen när jag hade haft matte prov fick jag sms om att jag lära komma hem direkt efter skolan och följa med dit för Gismo kanske inte kommer komma hem igen. och först försökte jag som vanligt tänka bort de men de gick inte så gick ut ur klassrummet och började gråta dirket. så fick åka hem och grät hela vägen hem på bussen och sen till gävle. han va så svag så dom inte ens hade fått ur honom ur buren först, och de va inte säkert att han skulle vakna upp ur narkosen sen heller men när vi kom dit så va han vaken. så klappa och pussa på honom så mycke jag bara kunde, sen spruta dom in medlena och han somna in. så min bästavän finns inte kvar, ingen som jämt välter mina vatten glas eller puttar upp dörren när jag lagt mig i sängen så jag måste gå upp. ingen liten lurv som kommer springandes till dörren när jag kommer hem. men de va så hemskt att komma hem och se att Tarzan började leta efter Gismo osv, tror han fattat att han inte komme tillbaka men han har aldrig varit ensam så tycker så synd om honom. och jag saknar honom så himla mycke men att se honom må så dåligt och inte kunna göra något åt de va ännu värre. för en operation hade kostat 25000 och då kunde dom inte ens lova att han skulle bli bra. så jag vet att dehär va de bästa men jag hatar känslan av att han är borta. vissa dagar är värre än andra och jag vet att han har de bra men jag är så känslig när de gäller djur.. klarar inte av att se när dom mår dåligt eller så. när dom inte kan berätta vad som är fel utan går och mår dåligt utan att man ibland ser de. men nu har han iallafall inte ont och mår dåligt och de är de viktigaste! så vila i frid mitt hjärta, jag älskar dig!














Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0